Julhögen
Den vackra julhögen har en gammal tradition från bondesamhället. Den delades ut till alla i hushållet, från husfar till den enklaste drängen och var utformad efter gårdens status och rikedom. Vanligen bestod den av några grova brödkakor i botten, vetebröd och kanske frukt överst. Man kunde ibland t.o.m. se några korvar sticka ut ur högen!
En såkaka bakades alltid till julen. Den var ett vackert dekorerat vetebröd, ett s.k. skådebröd, utseendet var olika beroende på landsändan. Det fick ligga framme på bordet hela julhelgen. Efter helgen lades den undan, ofta i såbingen bland utsädet och fick torka. När vårbruket började, delades den mellan karlarna och draghästarna, en del blandades också i utsädet. Man menade att då överfördes julens kraft och välsignelse till karlarna och djuren och att det växte bättre under den kommande sommaren.
Lussekatterna härstammar från den katolska tiden då stiftens biskopar klädde ut sig till St. Nikolaus, julens skyddshelgon. Han delade ut bullar och äpplen till alla snälla, duktiga skolbarn. De lata fick däremot smisk från en man som hade klätt ut sig till Djävulen. Den tidens betyg, kan tänkas!
När Sverige blev protestantiskt, försvann alla helgon, däribland St. Nikolaus, men bullarna behöll vi!
I 1600-talets Tyskland hade man bytt ut Nikolaus mot Jesusbarnet och Djävulen uppträdde oftast som en Djävulskatt. Av någon anledning började man kalla bullarna för Lussekatter. De kunde bakas ut till olika former, allt från katter och kusar till kyrkfönster och biskopsmössor.
Klenäten är ett gammalt bakverk som kom till södra Sverige i slutet av 1400-talet. Först bakades de av sockerbagarna i Malmö i början av 1500-talet. Klenan, som kakan ibland kallas, kommer från ordet klenod, fint arbetat föremål, smycke. Struvor bakas på liknande sätt fast med järn. Båda friteras i olja och rullas sedan i socker.
Hur många har förresten sett en äkta brödstång hängande i taket? Det var förr ett sätt att förvara bröd på, så här kunde det se ut! Här är det knäckebröd som hänger, men även tunna brödkakor med hål i mitten kunde förvaras så.
Toppsocker är inte så vanligt numera, när man oftast köper färdig glögg. Men kokar man glöggen själv, placeras en bit toppsocker på en galler över den heta glöggrytan och så häller man över lite brännvin. Sedan tänder man på och så öser man den brinnande heta glöggen över toppsockret tills sockret smält och runnit ner i glöggen. Det karamelliserade sockret ger smak åt glöggen.
Glöggen var dock inte den enda juldrycken. Det bryggdes öl och svagdricka, senare även julmust.
Senap gjordes också förr själv. Varje husmor hade sitt eget recept, men gemensamt är att man hade senapskorn i. De rullades med en (kanon)kula i en skål tills de blivit lagom finmalda. Mortel kunde också användas om man saknade den riktiga "senapskulan". Det finns olika sorter av senapsfrö, både mörka och ljusa.
Julens pynt var i början hemgjort, förstås. Det knåpades flitigt med halmslöjd i stugorna och de gamla vackra halmbockarna, stjärnorna och de mindre figurerna är uppskattade än idag. Tyvärr har folk numera varken tid
Våra elever
tisdag 29 november 2011
söndag 13 november 2011
Hazar berättar
Min första vecka på praktikplatsen
11 nov 12.23 av Hazar Haidar
Klockan var kvart i sju, jag bytte om , tog ett djupt andetag och gick in i köket.
Det var inte första gången jag var där , i Gråbergets äldreboende. Jag jobbade där i drygt två år som köksbiträde-vikarie. Det var roligt att vara där igen som praktikant och träffa mina arbetskamrater.
Det är ett stort kök , alla måste göra allt . Vi lagar mat till 30 förskolor och äldreboenden ; cirka 1500 personer varje dag.Vi brukar packa och skicka mejeriprodukter och bröd till förskolorna på måndagar , onsdagar och fredagar. På tisdagar och torsdagar brukar vi skicka frukt och grönsaker. Dessutom skär vi sallad, förbereder till nästa dag, städar och diskar.
Vi har en cafeteria , där man kan äta frukost och lunch. Maten till cafeterian lagar vi i köket varje dag. Det är två rätter , en kött och den andra är vegetarisk.
Vi börjar kl. 07.00 och slutar kl.16.00 varje dag.Vi har rast fyra gånger om dagen , en halv timme till frukost och en halv timme till lunch, med två raster på 15 minuter varje.
Jag lagade risgryta , stuvade makaroner , potatismos , mimosa sallad och kall sås den första dagen.
Arbetstiden är lite för lång men det är jätteroligt att jobba med trevliga arbetskamrater.
Klockan var kvart i sju, jag bytte om , tog ett djupt andetag och gick in i köket.
Det var inte första gången jag var där , i Gråbergets äldreboende. Jag jobbade där i drygt två år som köksbiträde-vikarie. Det var roligt att vara där igen som praktikant och träffa mina arbetskamrater.
Det är ett stort kök , alla måste göra allt . Vi lagar mat till 30 förskolor och äldreboenden ; cirka 1500 personer varje dag.Vi brukar packa och skicka mejeriprodukter och bröd till förskolorna på måndagar , onsdagar och fredagar. På tisdagar och torsdagar brukar vi skicka frukt och grönsaker. Dessutom skär vi sallad, förbereder till nästa dag, städar och diskar.
Vi har en cafeteria , där man kan äta frukost och lunch. Maten till cafeterian lagar vi i köket varje dag. Det är två rätter , en kött och den andra är vegetarisk.
Vi börjar kl. 07.00 och slutar kl.16.00 varje dag.Vi har rast fyra gånger om dagen , en halv timme till frukost och en halv timme till lunch, med två raster på 15 minuter varje.
Jag lagade risgryta , stuvade makaroner , potatismos , mimosa sallad och kall sås den första dagen.
Arbetstiden är lite för lång men det är jätteroligt att jobba med trevliga arbetskamrater.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)