Våra elever

Våra elever
I skolan

torsdag 8 december 2011

Den här sången gör mig glad

Var nöjd med
Allt som livet ger
Och allt det som du kring dig ser
Glöm bort bekymmer, sorger och besvär!
Var glad och nöjd
För vet du vad
En björntjänst gör ju ingen glad
Var nöjd med livet som vi lever här

Varthän jag än strävar
Varthän jag än går
Står ljung och snår
Kring mina spår
Jag älskar bin och deras bon
För honung är ju min passion
Och vill du av myror få munnen full
Så ta en till under sten och mull
Och kanske - Smaka på dom..!
"Äta myror?"
Det är världens käk,
kittlar dödsskönt i kistan!
"Mowgli, se upp!"

Var nöjd med allt du ser och allt som livet ger
"Men när?"
Allt livet ger...

Var nöjd med
Allt som livet ger
Och allt det som du kring dig ser
Glöm bort bekymmer, sorger och besvär!
Var glad och nöjd
För vet du vad
En björntjänst gör ju ingen glad
Var nöjd med livet som vi lever här

Om frukter de lockar
Banan eller bär
Se till att du plockar
Dom utan besvär
Vill du plocka frukter av bästa klass
så använd din höger och vänster tass
men klorna dom ska du dra in
Så fort du ska ta en fin apelsin
Hoppas att du har förstååått?
"O, ja. Tack Baloo!"

"Oj, oj... Så utomordentligt fånigt..."
Kom an katten, det svänger ju!

Var nöjd med livet som vi alla lever här
"Bland träd och bär!"
Vi lever här

tisdag 29 november 2011

Julens mat

Julhögen 
Den vackra julhögen har en gammal tradition från bondesamhället. Den delades ut till alla i hushållet, från husfar till den enklaste drängen och var utformad efter gårdens status och rikedom. Vanligen bestod den av några grova brödkakor i botten, vetebröd och kanske frukt överst. Man kunde ibland t.o.m. se några korvar sticka ut ur högen!
En såkaka bakades alltid till julen. Den var ett vackert dekorerat vetebröd, ett s.k. skådebröd, utseendet var olika beroende på landsändan. Det fick ligga framme på bordet hela julhelgen. Efter helgen lades den undan, ofta i såbingen bland utsädet och fick torka. När vårbruket började, delades den mellan karlarna och draghästarna, en del blandades också i utsädet. Man menade att då överfördes julens kraft och välsignelse till karlarna och djuren och att det växte bättre under den kommande sommaren.

Lussekatterna härstammar från den katolska tiden då stiftens biskopar klädde ut sig till St. Nikolaus, julens skyddshelgon. Han delade ut bullar och äpplen till alla snälla, duktiga skolbarn. De lata fick däremot smisk från en man som hade klätt ut sig till Djävulen. Den tidens betyg, kan tänkas!
När Sverige blev protestantiskt, försvann alla helgon, däribland St. Nikolaus, men bullarna behöll vi!
I 1600-talets Tyskland hade man bytt ut Nikolaus mot Jesusbarnet och Djävulen uppträdde oftast som en Djävulskatt. Av någon anledning började man kalla bullarna för Lussekatter. De kunde bakas ut till olika former, allt från katter och kusar till kyrkfönster och biskopsmössor.

Klenäten är ett gammalt bakverk som kom till södra Sverige i slutet av 1400-talet. Först bakades de av sockerbagarna i Malmö i början av 1500-talet. Klenan, som kakan ibland kallas, kommer från ordet klenod, fint arbetat föremål, smycke. Struvor bakas på liknande sätt fast med järn. Båda friteras i olja och rullas sedan i socker.
Hur många har förresten sett en äkta brödstång hängande i taket? Det var förr ett sätt att förvara bröd på, så här kunde det se ut! Här är det knäckebröd som hänger, men även tunna brödkakor med hål i mitten kunde förvaras så.




Toppsocker är inte så vanligt numera, när man oftast köper färdig glögg. Men kokar man glöggen själv, placeras en bit toppsocker på en galler över den heta glöggrytan och så häller man över lite brännvin. Sedan tänder man på och så öser man den brinnande heta glöggen över toppsockret tills sockret smält och runnit ner i glöggen. Det karamelliserade sockret ger smak åt glöggen.
Glöggen var dock inte den enda juldrycken. Det bryggdes öl och svagdricka, senare även julmust.

Senap gjordes också förr själv. Varje husmor hade sitt eget recept, men gemensamt är att man hade senapskorn i. De rullades med en (kanon)kula i en skål tills de blivit lagom finmalda. Mortel kunde också användas om man saknade den riktiga "senapskulan". Det finns olika sorter av senapsfrö, både mörka och ljusa.




Julens pynt var i början hemgjort, förstås. Det knåpades flitigt med halmslöjd i stugorna och de gamla vackra halmbockarna, stjärnorna och de mindre figurerna är uppskattade än idag. Tyvärr har folk numera varken tid

söndag 13 november 2011

Hazar berättar

Min första vecka på praktikplatsen

11 nov 12.23 av Skicka PIM Hazar Haidar
Klockan var kvart i sju, jag bytte om , tog ett djupt andetag och gick in i köket.
Det var inte första gången jag var där , i Gråbergets äldreboende. Jag jobbade där i drygt två år som köksbiträde-vikarie. Det var roligt att vara där igen som praktikant och träffa mina arbetskamrater.
Det är ett stort kök , alla måste göra allt . Vi lagar mat till 30 förskolor och äldreboenden ; cirka 1500 personer varje dag.Vi brukar packa och skicka mejeriprodukter och bröd till förskolorna på måndagar , onsdagar och fredagar. På tisdagar och torsdagar brukar vi skicka frukt och grönsaker. Dessutom skär vi sallad, förbereder till nästa dag, städar och diskar.
Vi har en cafeteria , där man kan äta frukost och lunch. Maten till cafeterian lagar vi i köket varje dag. Det är två rätter , en kött och den andra är vegetarisk.
Vi börjar kl. 07.00 och slutar kl.16.00 varje dag.Vi har rast fyra gånger om dagen , en halv timme till frukost och en halv timme till lunch, med två raster på 15 minuter varje.
Jag  lagade risgryta , stuvade makaroner , potatismos , mimosa sallad och kall sås den första dagen.
Arbetstiden är lite för lång men det är jätteroligt att jobba med trevliga arbetskamrater.


söndag 23 oktober 2011

Natali berättar om den första veckan på praktikplatsen

Min första vecka på praktiken.

Jag har varit på praktik i en liten mysig italiensk restaurang som heter ”Toskana”. 
 Första dagen var jag ganska nervös. Men det var inte nödvändigt för personalen i restaurangen var mycket vänliga och snälla.  Jag började klockan tre på eftermiddagen.  Min handledare som heter Senada visade mig olika köksutrustning och livsmedel. Hon berättade om vilka tallrikar som användes för olika rätter, eftersom det fanns olika storlekar och former.
 I köket arbetar bara en kock och därför behövs alltid hjälp. Jag skalade, skivade och hackade olika grönsaker, rev ost. Detta arbeta behövs varje dag. Dessutom lärde jag mig att servera vackert på tallrikar. Man behöver också alltid diska medan vi arbetar med annat. Vi slutade arbetet klockan tio på kvällen och diskade alla köksutrustningar och tvättade golvet i köket. 
 De nästföljande dagarna arbetade jag från klockan tio på morgonen till klockan fem på eftermiddagen. Vi började arbeta med en annan kock som heter Alex. Från klockan tre på eftermiddagen fortsatte jag med Senada. Varje morgon gjorde jag lunchsallad av grönsakerna. På lunchen gjorde jag olika sorters pasta och la upp på tallrikar. En dag panerade och stekte jag zucchini och blomkål. Dessutom har jag gjort italienska desserter ”Tiramisu” och ”Pannacotta”. 
Efter jobbet kände jag mig trött och nöjd. Jobbet som kock är intressant för mig.


Så kan det gå i köket

måndag 3 oktober 2011

Thailand och maten i landet

Mitt namn är Jeeranan och kommer från Thailand. Jag skriver texten tillsammans med en kompis som också kommer från samma land. Hon heter Arunthip.
Vi berättar om vårt land och mattraditionen i den här uppgiften.
Thailand är ofta kallat LOS (Land of Smiles) .Det officiella namnet är Prathet Thai eller Muang Thai. Huvudstaden heter Bangkok och har det officiella namnet Krungthepmahanakon. Landet består av sju regioner indelat i 76 provinser.Antalet invånare är ca 65 miljoner. Folkslagen är thai 80 %, kineser 10 %, malaysier 3 % och övriga minoriteter 7 %. Religionen är buddism 95 %, islam 4 % och övriga 1 %.
Thailand är det största landet i världen som odlar ris. Vi brukar äta ris till varje måltid.
I den thailändska maten används olika örter, kryddor och smaksättare. Maträtterna varierar i smak efter hur kocken använder smaksättare och kryddor. Thaimat är inte särskilt svårt att laga bara man har intresse, bra råvaror och ingredienser. Bra råvaror hittar ni i närmaste asiatiska mataffären.
Några av de mest kända thai rätterna är Pad Thai, Tom yom goong och Tom kha gai. Förutom soppor så är curryrätter av olika currysorter  vanliga.
Några vanliga sorter currypasta är;
Grön curry, Röd curry, Gul curry, Panang curry, Massaman curry och Namya currypasta.
Efter den goda thaimaten kan det vara gott att bryta av med lite frukter. Thailand har en hel del goda exotiska frukter. Några av de vanligaste frukterna i Thailand är ananas, rambutan, thai banan, mango, lychee och durian.
Det finns en hel del olika ingredienser som används i thailändsk matlagning.
Här är dem vanligaste;bambuskott, böngroddar, selleri, kokosmjölk, fisksås, ingefära, risnudlar, palmsocker, basilika, chili, torkade räkor, galanga, citrongräs, vitlök, tamarind, söt basilika och ägg.



tisdag 20 september 2011

Andrea berättar

BESÖK i BOTANISKA TRÄDGÅRDEN
I torsdag åkte vi tlll Botaniska trädgården. Vi tog åttan till Änggården och promenerade till växträdgården, som ligger nära en lekplats.
Där fanns olika typer av svampar på vita tallrikar med lappar som angav namnen på svenska och latin. Där fanns också många giftiga svampar t. ex. röd flugsvamp, vitflugsvamp, toppiggiftspindling, svavelgul, bland andra. Där fanns andra som man kan laga till ex. Kantareller, Karljohan och citronslemskivling, de är mina favoriter. Jag lagar ofta Kantareller och Karljohan.
Recept KANTARELLERSPAJ
Pajdeg, 5 eller 6 dl. smörstekta Kantareller, 3 dl.grädde, 1 ägg, 3 dl. västerbottenost och persilja.
Lägg kantarellerna i botten på pajen, rör samman ingredientserna, slå över blandningen.
Grädde i 200 gr. cirka 25-30 minuter.
Smaklig måltid!

lördag 17 september 2011

Vårt första studiebesök

Vi besökte Bärby självplock .

Hej!

Jag heter Erika Lüning och jag arbetar som sfi-lärare på Studium i Göteborg. Sedan augusti 2011 arbetar jag,  Eva-Brith och Kenneth  med elever på yrkesspår Storkök/Restaurang på Burgårdens utbildninscentrum. Hit kan alla intresserade sfi elever som har fått godkänd på c-kursen och vill kombinera studier i svenska med att lära sig ett yrke söka. Det finns goda möjligheter för att få jobb inom restaurangbranchen och de som vill kan läsa vidare till kock eller bagare.
Jag tycker att det är roligt att undervisa på den här kursen. Eleverna lagar mat i demoköket tillsammans med Kenneth och  jag följer gärna med dem för att själv lära mig hur man lagar god svensk husmanskost. I utbildningen ingår 6 veckors praktik i stans restauranger och eleverna får möjlighet att laga mat i skolans restaurang Trubaduren. Förutom matlagning har de lektioner i matematik och yrkesteori.
Vad gör vi på svenskan? Förutom att läsa "vanlig" sfi eller sas-grund (beroende på förkunskaper) gör vi roliga studiebesök, lär oss köksverktygens namn, läser recept och skriver om mat . Eva-Brits elever läser andra och sista terminen på kursen. Mina studenter har just börjat. Kenenth som är yrkesläraren är elevernas favorit med sitt pedagogiska inlärningssätt , sin tydliga svenska och sitt glada humör.
I forsättningen kommer våra elever berätta om studierna hos oss på Skånegatan. Jag hoppas att fler sfi elever blir intresserade av att börja hos oss. Vi tar gärna emot studiebesök om ni hör av er i god tid. Välkomna att följa vår blogg!
Hälsningar
Erika